Tarmen och tarmfloran hos spädbarn
Hos en vuxen person har den samma yta som en tennisplan om man vecklar ut den. När man föds är tarmen i det närmaste steril, det vill säga den innehåller inga bakterier. Men direkt efter förlossningen, då bebisen kommer i kontakt med syre, sin mammas bakterieflora och får sin första mat, börjar olika stammar av bakterier växa till.
Det är viktigt att det så småningom blir en bra blandning av olika stammar av bakterier i tarmen, så kallad tarmflora. Så småningom har vi över 1000 olika stammar av bakterier i tarmen. En del är mer stabila men vissa finns där temporärt, till exempel om vi blir utsatta för bakterier som ger magsjuka. En bra balans av bakterier är viktigt för att tarmen skall fungera och att vi skall må bra. Hos en vuxen person finns 1-2 kilo bakterier i tarmen. Bakterierna hjälper till att bryta ned innehållet som kommer till tjocktarmen, vilket bland annat ger näring till både bakterierna och till cellerna som finns i tarmens innervägg. En stor del av människans immunförsvar finns i tarmen, och tarmfloran samspelar därför till stor del med immunförsvaret. Men exakt hur de samverkar söker forskare fortfarande mer svar kring.
Vad är prebiotika?
Prebiotika är framför allt de kolhydrater (till exempel fiber) som inte har brutits ner och absorberats av tunntarmen, utan kommer oförändrade ner i tjocktarmen. I tjocktarmen utgör de näring/energi till tarmbakterierna. Där kan de stimulera tillväxten av och aktiviteten hos de godartade bakterier som redan finns där. Bakterier som laktobaciller och bifidobakterier växer till och ”jäser” och det kan innebära att avföringsvolymen ökar och avföringen blir mjukare. Alltför stora mängder kan också ge besvär med gaser och andra magbesvär, så lagom är bäst. Kolhydrater med prebiotikaeffekt finns naturligt i bröstmjölk och i vissa livsmedel som lök, jordärtskockor, vitlök, banan och korn.
Vad är probiotika?
Probiotika är ett samlingsnamn för bakterier som överlever passagen genom magtarmkanalen och som kan ha en ”hälsoeffekt” i tarmen. Med det menas till exempel att man ökar andelen goda bakterier såsom bifidobakterier och laktobaciller i tarmen, som sedan kan påverka hälsan positivt. Probiotika bidrar till en miljö i tarmen som minskar andelen sjukdomsframkallande bakterier och därmed skyddar mot infektioner. Laktobaciller och bifidobakterier finns också i bröstmjölk och förr i tiden syrade man grönsaker med mjölksyrabakterier. Idag finns olika arter av laktobaciller och bifidobakterier i många olika sorters livsmedel.
Har probiotika någon effekt?
Många vetenskapliga studier har visat att det är bra att ha mycket av bland annat bifidobakterier i tarmen. De hjälper till att stärka slemhinnan och kan på så sätt minska risken att mindre bra bakterier (som kan ge till exempel maginfektioner) etablerar sig. En expertgrupp med barnläkare i Europa har nyligen gått igenom alla studier kring effekt av probiotika hos mindre barn. Man kom fram till att bifidobakterier gav en minskad risk för maginfektioner hos små barn. När det gäller probiotikans betydelse för att minska risk för allergi krävs det fler studier.
Källa:
Supplementation of infant formula with probiotics and/or prebiotics: a systematic review and comment by the ESPGHAN committee on nutrition. Braegger C, et al ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2011 Feb;52(2):238-50. Review.
Related articles
Hur man hjälper småbarn med magproblem
Smärtsamma problem med magen hos småbarn, inklusive diarré och förstoppning, är hemskt för både föräldrar och barn.
2min att läsa
Tillväxt
Det första året i barnets liv kretsar mycket kring mat och barnets vikt. Vikten är viktig men minst lika betydelsefullt är att barnet får näringsrik bra mat för att kunna utvecklas.
3min att läsa
Kolhydrater - vår största energikälla
För lite större barn och vuxna rekommenderas att minst hälften av kalorierna bör komma från kolhydrater. Bakom det samlande begreppet kolhydrater döljer sig många olika ämnen.
3min att läsa
Frukt och bär - en viktig del i barnets kost!
Nordiska kostundersökningar visar att nästan alla ettåringar får dagsbehovet av frukt och bär varje dag.
1min att läsa
Antioxidanter - kroppens rostskydd
I kroppen bildas, i samband med ämnesomsättningen, ibland så kallade fria radikaler. Fria radikaler kan bland annat bidra till hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.
1min att läsa
Kostfibrer och fullkorn
Fullkorn innehåller alla delar av sädeskornet medan fibrer kommer från en del av sädeskornet. Det innebär att man får i sig fler nyttigheter om man väljer fullkorn och inte enbart fiberrikt.
2min att läsa
Kalcium
Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Nästan allt kalcium lagras inne i skelettet.
2min att läsa
Vaccinationer- en föräldragudie
Dags för vaccinering: hjälp! Din bebis första spruta kan vara jobbig både för dig och din bebis. Om du är orolig kan det överföras till din bebis, så försök hålla dig lugn.
3min att läsa
Mineraler - Många viktiga uppgifter
Alla mineralämnen är nödvändiga för kroppen, men mängden och behovet varierar. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen.
4min att läsa
Barn i Norden och D-vitamin
Man har länge känt till att D-vitamin är viktigt för skelett och tänder och har stor betydelse för skelettuppbyggnaden.
2min att läsa
4-5 månader - Smakportionen - en första munsbit
Ditt barn börjar få bättre kontroll över muskler och balans. Den medfödda reflexen att räcka ut tungan när något hamnar i munnen börjar avta.
4min att läsa
Vitaminer och barn - 13 livsviktiga ämnen
Det finns tretton olika vitaminer som är nödvändiga att få i sig via maten. De kan inte ersätta varandra utan har alla sin specifika funktion i kroppen.
4min att läsa
Fett är viktigt för små barn
För små barn är fett en viktig energikälla eftersom de behöver mycket energi per kilo kroppsvikt.
2min att läsa
