Mineraler - Många viktiga uppgifter
Alla mineralämnen är nödvändiga för kroppen, men mängden och behovet varierar. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen. Varje mineralämne har viktiga uppgifter och de kan inte ersätta varandra.
Kalcium
Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Runt ett kilo av kroppsvikten hos en vuxen person består av kalcium, och största delen lagras i skelettet. Mest kalcium lagras det under perioder med snabb tillväxt, till exempel vid puberteten. För att kroppen ska kunna ta upp kalcium behövs det också D-vitamin. Läs mer om kalcium.
Funktion: Att bygga upp och underhålla skelettet är den mest kända nyttan med kalcium. Men det behövs också för nervfunktioner och blodets levringsförmåga.
Finns i: Mjölk- och mjölkprodukter som ost, välling och fil är de dominerande kalciumkällorna. Men ämnet finns också i gröna bladgrönsaker och sardiner (eftersom de äts med ben).
Natrium
Salt, havssalt, koksalt och bordssalt är några av de namn som i dagligt tal används för natriumklorid. För mycket salt (natrium) är ett betydligt vanligare problem än för lite salt, då högt saltintag kan leda till för högt blodtryck. I Sverige äter vi cirka 8–10 gram salt per dag medan den önskvärda nivån för vuxna ligger på högst 5–6 gram per dag. Hos spädbarn är inte njurarna fullt utvecklade, vilket gör att de har svårt att ta hand om överskottet av salt via njurarna. Det bästa är att inte tillsätta salt alls i små barns mat.
Funktion: Natrium behövs framför allt för vätske- och syra/basbalansen men också för att muskler och nerver ska fungera.
Finns i: Vanligt salt, ost och livsmedel som till exempel charkprodukter med mycket salt i är de största natriumkällorna.
Järn
Det finns järn i kroppens alla celler. Det finns i blodet i form av hemoglobin men lagras också i kroppen på andra sätt. Det totala järnlagret hos en vuxen är 3–4 gram, alltså ungefär lika mycket som ett tvåtumsspik väger.
Järnbrist är troligen den vanligaste näringsbristen. Med för lite järn kan man bli trött, blek, få sämre ork och huvudvärk. Kraftig järnbrist ger så kallad järnbristanemi, men man kan förstås också helt enkelt ha ett lite för lågt förråd av järn i kroppen.
Vissa små barn kan också ha ett tidigt stadium av järnbrist. Om ett barn får i sig för lite järn kan det bli trött, blekt och lättare få infektioner, varför barnläkare rekommenderar järnberikade grötar och vällingar till små barn.
Under barnets första 6 månader är järnbrist mycket ovanlig. Dels för att barnet föds med ett järnförråd och dels för att järnet i bröstmjölken är mycket lätt att ta upp i kroppen, även om mängden järn är ganska låg. Cirka 50% av järnet i bröstmjölk kan absorberas. Vissa för tidigt födda barn kan ibland behöva extra järn, eftersom de inte alltid hinner bygga upp ett tillräckligt järnförråd under fosterstadiet. Läs mer om järn.
Funktion: Järn ingår i många enzymer och har därmed många olika uppgifter, varav den främsta är att transportera syre runt i kroppen.
Finns i: Blodpudding, kött, lever, grovt bröd, gröna grönsaker och bönor. Järnberikade grötar och vällingar.
Zink
Brist på zink är troligen ovanligt i Sverige. Sämre tillväxt hos barn och ungdomar, sämre immunförsvar och sämre sårläkning anses vara tidiga tecken på zinkbrist. Upptaget av zink i maten hämmas av fytinsyra som finns i fullkornsmjöl. Genom att jäsa degen länge, gärna med surdeg, kan kroppen ta upp mer zink ur brödet.
Funktion: Zink ingår i många olika enzymer som transporterar koldioxid, i bildningen av gener, i omsättning av näringsämnen och mycket annat.
Finns i: Kött, grova spannmålsprodukter, mjölk- och mjölkprodukter är bra zinkkällor.
Jod
Brist på jod anses vara den vanligaste orsaken till struma i världen, även om jodbriststruma numera är mycket sällsynt i Sverige.
Funktion: Jod ingår i de ämnesomsättningshormoner som bildas i sköldkörteln. Det medverkar i reglering av kroppstemperaturen och centrala nervsystemets tillväxt under fostertiden och de första två åren.
Finns i: Saltvattensfisk, skaldjur, jodberikat salt och i mjölk i varierande mängd. Halten i modersmjölk varierar med jodintaget.
Kalium
Namnet är förvillande likt kalcium men kalium har andra viktiga uppgifter.
Funktion: Vätske- och syra/basbalansen regleras med hjälp av kalium, i samspel med natrium. Ämnet behövs också för att nerver och muskler ska fungera bra.
Finns i: Kalium finns i många livsmedel men viktiga källor är potatis, frukt, grönsaker, mjölk och ost.
Selen
Selen halten i livsmedel beror på hur mycket selen det finns i jorden, vilket gör att den varierar i olika länders livsmedel. Sverige anses ha ganska selenfattiga jordar.
Funktion: Selen anses hjälpa till att skydda cellerna mot fria radikaler och är också en del i immunförsvarets arbetslag.
Finns i: Fisk, skaldjur, ägg och inälvsmat. Mängden selen i kött och mjölk beror på hur mycket selen det är i djurens foder.
Magnesium
Brist på magnesium kan förekomma vid olika sjukdomar, men det tycks inte uppkomma bara på grund av lägre intag än rekommenderat.
Funktion: Nerv- och muskelfunktionerna behöver magnesium. Likaså ingår det som så många andra spårämnen i olika enzymer.
Finns i: Spenat, bönor och andra gröna grönsaker är bra källor. I nötter, spannmål, fisk, kött, frukt och grönsaker finns också en del magnesium.
Related articles
Fett är viktigt för små barn
För små barn är fett en viktig energikälla eftersom de behöver mycket energi per kilo kroppsvikt.
2min att läsa
Frukt och bär - en viktig del i barnets kost!
Nordiska kostundersökningar visar att nästan alla ettåringar får dagsbehovet av frukt och bär varje dag.
1min att läsa
Kolhydrater - vår största energikälla
För lite större barn och vuxna rekommenderas att minst hälften av kalorierna bör komma från kolhydrater. Bakom det samlande begreppet kolhydrater döljer sig många olika ämnen.
3min att läsa
Kostfibrer och fullkorn
Fullkorn innehåller alla delar av sädeskornet medan fibrer kommer från en del av sädeskornet. Det innebär att man får i sig fler nyttigheter om man väljer fullkorn och inte enbart fiberrikt.
2min att läsa
Antioxidanter - kroppens rostskydd
I kroppen bildas, i samband med ämnesomsättningen, ibland så kallade fria radikaler. Fria radikaler kan bland annat bidra till hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.
1min att läsa
Kalcium
Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Nästan allt kalcium lagras inne i skelettet.
2min att läsa
Barn i Norden och D-vitamin
Man har länge känt till att D-vitamin är viktigt för skelett och tänder och har stor betydelse för skelettuppbyggnaden.
2min att läsa
Vitaminer och barn - 13 livsviktiga ämnen
Det finns tretton olika vitaminer som är nödvändiga att få i sig via maten. De kan inte ersätta varandra utan har alla sin specifika funktion i kroppen.
4min att läsa
4-5 månader - Smakportionen - en första munsbit
Ditt barn börjar få bättre kontroll över muskler och balans. Den medfödda reflexen att räcka ut tungan när något hamnar i munnen börjar avta.
4min att läsa
Tillväxt
Det första året i barnets liv kretsar mycket kring mat och barnets vikt. Vikten är viktig men minst lika betydelsefullt är att barnet får näringsrik bra mat för att kunna utvecklas.
3min att läsa
Tarmen och tarmfloran hos spädbarn
Hos en vuxen person har den samma yta som en tennisplan om man vecklar ut den. När man föds är tarmen i det närmaste steril, det vill säga den innehåller inga bakterier.
3min att läsa
Vaccinationer- en föräldragudie
Dags för vaccinering: hjälp! Din bebis första spruta kan vara jobbig både för dig och din bebis. Om du är orolig kan det överföras till din bebis, så försök hålla dig lugn.
3min att läsa
Hur man hjälper småbarn med magproblem
Smärtsamma problem med magen hos småbarn, inklusive diarré och förstoppning, är hemskt för både föräldrar och barn.
2min att läsa
